Vem är verklighetsfrämmande

augusti 13, 2010 at 12:24 e m (Först upp mot väggen, Kultur: Övergripande, Mediakommentar) (, , )

Jag är nörd, det är inget jag yvs särskilt över. Att vara nörd är som alla andra livsinriktningar. Jag gillar fantasy, skräck och science fiction. Jag har lättare att relatera till uppdiktade människor med någorlunda normala mänskliga problem på en påhittad rymdstation än vad jag har att relatera till casten i Sex and the City (eftersom Carrie och hennes brood inte känns direkt som människor). Men det gör mig inte till en dålig elller verklighetsfrånvänd människa. Jag ger pengar till UNICEF, jag oroar mig över den globala uppvärmningen och tanken på en fortsatt borgerlig regering i höst ger mig magont. Jag vet nämligen att Gandalf inte kommer att lösa de där problemen åt mig.

Men jag tycker givetvis om att då och då fly verkligheten en stund, precis som alla andra. Förutom årets skitnödigaste debutant Caroline Ringskog Ferrada-Noli då, hon skriver i en illa sammanhållen rant på Aftonbladet hur illa hon tycker om nördar eftersom de är världsfrånvända, töntiga, humorlösa och omoderna. Dessutom har de mage att inte hylla arbetarklassen (av någon anledning tycks hon nämligen anse att alla nördar också är hipsters).

Detta från en trettioårig ”Journalist och juridikstuderande” som kom ut med en bok om en 24-årig tjej som rotlöst åker omkring mellan Malmö, Österlen, Paris och New York medan hon ser ner på människor och hatar naturen… eller vad det nu var, jag försökte läsa ett par recensioner och insåg att boken verkade så tråkig och verklighetsfrånvänd att klockorna stannar. Ringskog Ferrada-Noli gör gott i att spara sin Mary-Sue till sin blogg där folk åtminstonde inte förväntas betala för privilegiet att få ta del av hennes skitnödighet.

Det är svårt att säga vad som kom först. Brillmodet, Doris Lessings nobelpris, uppvuxna 70-talistmäns omfamnade av barndomens trauman i reklamfilm och grafisk form, surdegstrenden eller författaren Haruki Murakamis popularitet. Symptomen är detsamma – man vill bort från verkligheten.

Skriver Ringskog Ferrada-Noli, som skrivit en hel bok där hon i skydd av att få låtsas vara en fiktiv person får kräka ur sig sitt hat mot människor som inte är som hon. Säkerligen en befriande upplevelse, men inte direkt verklighetstillvänd. Naturen är Ferrada-Nolis privata onanifantasi där hon i skydd av illusionen tillåts leva ut sin misantropi till fullo, inget ont med det… men man kanske skall tagga ner med nörd-dissandet när man är en sån enastående eskapistnörd själv.

Och detta jävla vurmande för ”arbetarklassen”, till att börja med har de flesta som räknas som traditionell ”arbetarklass” i Sverige bra mycket bättre ekonomi än den genomsnittliga akademikern. Dessutom är de själva markant ointresserade av klasskamp, arbetarklassromantik (om den inte skrivs av Ulf Lundell eller Bruce Springsteen) och sociala rättvisor. Den genomsnittlige arbetaren i Sverige bor i eget ägd mexitegelvilla och röstar på moderaterna. Den genomsnittlige svenska arbetaren skiter i att hans stereo är ihopplockad av livegna trälar i en sweatshop i Shenzen, att hans bröd är bakat på mjöl från Monsanto eller att landet där han firar sin chartersemester styrs av en militärjunta.

Åt helvete med den svenska ”arbetarklassen” de mår finfint och klarar sig bra som det är. Det är den arbetslösa klassen som behöver lite uppmärksamhet nu. Akademiker med sex år av studieskulder som jobbar deltid inom vården för att det är de enda jobb som fanns. Medelklassungar vars föräldrar inte fixade in dem i arbetslivet och som nu går långa sjok av arbetslöshet mellan korta vikariat och arbetsmarknadsåtgärder. Invandrare som konsekvent nekas jobb trots att de talar flytande svenska och har examina från både Baghdads tekniska högskola och Chalmers.

De nördar som ingår i min bekantskapskrets är inte på något sätt benägna till ”strutsbeteende”. Jag har vänner som stöttar Greenpeace, Naturskyddsföreningen, Amnesty och andra ”behjärtansvärda” och ”verkliga” ändamål. Jag känner nördar som engagerar sig i minoriteters rättigheter lika mycket som de engagerar sig i Buffy the Vampire Slayer. Faktum är att de flesta nördar sympatiserar med andra outsiders, eftersom de själva vet hur det är.

På det fria ordets barikader står nördar med Lovecraft i ena handen och Lawerence Lessig i andra, i en kamp mot en allt mer dystopisk samtid där staten vill ha rätten att övervaka ditt minsta steg, dina tankar och dina drömmar.

Att sitta på Aftonbladet och kyssa ”arbetarklassens” röv är fan verklighetsfrånvänt om något. Tolkien var rent dokumentär om man jämför med Ringskog Ferrada-Nolis skeva världsbild.

Annonser

6 kommentarer

  1. Daddy O said,

    ”Den genomsnittlige arbetaren i Sverige bor i eget ägd mexitegelvilla och röstar på moderaterna. ”

    Vad har du för statistiskt belägg för det? Trots allt tjat om skiftande röstande så är det fortfarande klassröstningen som avgör. Att moderaterna tog några procentenheter från (s) är inte den stora frågan, utan varför 20 procent (nästan uteslutande arbetare) inte röstar alls.

    ”Åt helvete med den svenska ”arbetarklassen” de mår finfint och klarar sig bra som det är. ”

    Jag vet inte hur kul det är att springa på timvik inom sjukvården eller tvätta riksdagens fönster svart, men arbetarklass är det. Det finns inget motsatsförhållande mellan att ta akademiska poäng (hälften gör det numera) och att vara proletär. Jag blir ju knappast mindre lagerarbetare för att jag till skillnad från vissa av mina kamrater på golvet inte har en examen… Känns som du blandar ihop begreppen och skapar falska motsättningar.

    Däremot har stora delar av mellanskiktet proletariserats om man tar hänsyn till arbetsvillkor, makt och löner.

    Fast det var ju inte själva poängen i ett annars rätt underhållande och träffande svar :)

    • aberg said,

      Jag tror att om du förväntar dig statistik så kan det vara så att du hittat till fel blogg. Jag opererar i affekt och med grova hyperboler
      ;P

      Hur som helst så är min tänkta poäng att den traditionella ”arbetarklassen” som så ofta romantiseras av personer som Ringskog Ferrada-Noli är en ganska förljugen historia och den nya underklassen är bra mycket mer demografiskt spridd. Presis som du säger är det inte akademiska poäng som avgör din klasstillhörighet, men för att vända på ditt påstående så blir jag inte mer överklass eller ens medelklass bara för att jag har en kvarts miljon i skulder till CSN.

      Jag kan ha skapat falska motsättningar, det blir lätt så när man raljerar, men min ursprungliga avsikt var snarare att peka på att klassmotsättningarnas gränslinjer går annorlunda än vad den traditionella marxistiska dialektiken envisas med att tro. Vilket gör klassromantik från en medlem av de besuttna lagren (Ringskog Ferrada-Noli är Professorsbarn, journalist och författare och rör sig i rätt så hippa kretsar såvitt jag har förstått) tämligen … vad ska jag säga… ihålig.

      Ledsen om jag var burdus och oexakt i min ton, men jag är glad att du tyckte delar av posten var underhållande i alla fall.

      mvh
      /Harald

  2. Daddy O said,

    Ha Ha – att raljera i affekt är fina grejer det. Roligare att läsa framförallt.

    Med tanke på att den enda arbetarklass som figurer i medierna är någon form av karikatyr som får göra bort sig i diverse offentliga skådespel som Wipout blir ”arbetaren” en konstruktion utan dess like. I synnerhet för sådan figurer som den här tjejen.

    Men om man är lite tråkig – som jag – och gräver i statistiken inser man att fortfarande så är en majoritet brevbärare, undersköterskor, busschaufförer, lagerarbetare, kassabiträden, lokalvårdare, vaktmästare, montörer, fritidsledare etc Med eller utan arbete. Med eller utan akademiska poäng. Med eller utan papper. Skiktat, med olika möjligheter, javisst. Men i grunden samma intresse. Så tråkig är jag :)

    Dessutom är det inget att romantisera. Jag hatar verkligen att (löne-)arbeta. Helst skulle man robotisera bort hela skiten!

  3. aberg said,

    Sant, det finns en stor del arbetare som har brutalt dåliga villkor och riktigt usla löner. Framför allt i ”traditionellt kvinnliga” yrken … men ärligt talat över hela spektrat. Den okvalificerade arbetarklassen så att säga. Jag tenderar själv till att göra tankefelet när jag talar om arbetarklass att tänka på Elektriker, målare, industriarbetare (Vill minnas att lönerna på SSAB:s stålverk i Luleå (för de som fortfarande har jobb där) är rätt så rejält tilltagna särskilt om du tar ett par nätter och helger i månaden).
    Du vet den där sortens proletärer som är så ståtliga med bara överkroppar på en socialrealistisk relief på ett förfallet folkets hus i Abchasien någonstans. Tjänstesektorn däremot är bara smutsig och sopas bäst under mattan ;p

    I övrigt säger jag som Arne Anka, det enda talesätt om arbetets välgörande effekt som kommit till efter den industriella revolutionen är ”Arbeit Mach Frei”.

  4. Felix said,

    Du blandar ihop arbetarklass och medelklass.

    • aberg said,

      Hej Felix,
      Trevligt att du har synpunkter.
      Mitt svar:
      1) Jag trodde jag tog den debatten med Daddy O precis här i kommentarerna.
      2) Se över semantiken igen och kom tillbaka när du har ett argument som inte precis understryker det jag vill säga. Eller ännu bättre, kom tillbaka när du har ett argument istället för ett påstående.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: