Lås inte in mig i din jävla distributionsform!

mars 22, 2009 at 9:46 e m (Datorer, fildelning, Kultur: Spel) (, , )

Fallout 3 är ett skönt lir som lämnar mersmak, så gissa om jag blev glad när jag förstod att Bethesda hade bestämt sig för att leverera en expansion, Operation Anchorage, till spelet. Glad och naiv som jag är hämtar jag min plånbok och beger mig till Bethesdas hemsida med visakortet i högsta hugg.

Jag hittar en sida med information och skärmdumpar, men ingenstans hittar jag möjligheten att köpa. Jag, som är lite långsam av mig, hittar inte ens information om hur man beter sig för att köpa.

Det visar sig att Bethesda gått i ohelig allians med Microsoft för att marknadsföra den otroligt kassa tjänsten Games for Windows Live, och det enda sättet att köpa expansionen till Fallout 3 är att köpa den via Microsofts tjänst.

Fair enough, jag kan registrera ett onlinekonto där om det är så. Det är bara det att när du handlar på Games for Windows Live så handlar du med Microsoftpoäng. Dessa kan du bara köpa i vissa bulkar, som inte på något sätt korresponderar med antalet poäng som expansionen kostar…

Gissa om jag är intresserad av att köpa Operation Anchorage nu.

Visst, Microsoft Live Points är kanske skiten för vissa. Det kan vara det mest fantastiska som hänt mänskligheten sedan Marmite Spread, men det är totalt irrelevant för mig. Jag vill inte låsas in i ett system som bygger på att jag köper poäng och sedan handlar för dem hos Microsoft. Det får gärna finnas som ett alternativ, men jag vill kunna bara gå in på en hemsida och betala med mitt kreditkort, om jag inte litar nog på Bethesda för att betala med mitt kreditkort så litar jag inte på en mellanhand heller, oavsett om mellanhanden heter Steve Ballmer.

Det är när man låser in konsumenterna i sina egna invecklade distributionsmodeller så här som man matar piraterna. Jag vill inte ha poäng som jag kan köpa skins till min XBOX 360 (eftersom jag ingen har) eller musik till min Zune (eftersom en sådan aldrig skulle komma över min tröskel). Jag vill inte ens köpa poäng som jag kan köpa andra spel och expansioner med, för jag vill bara ha Operation Anchorage. Jag skulle vilja gå så långt att jag anklagar Microsoft och Bethesda för anstiftan till upphovsrättsrättsbrott.

Annonser

Direktlänk 2 kommentarer

Geni av rang

januari 29, 2009 at 11:19 f m (Datorer, fildelning, Kultur: Spel) (, , )

Jag har läst en del i Eskil Steenbergs blogg på sistonde, mycket intressant läsning.

Karln är uppenbart ett geni av rang, men samtidigt… som alltid med genier kan man inte undgå att tycka att han är galen. Ett projekt av L.O.V.E.s storlek… vad tänkte han på? Har man sett bilder på honom kan man inte undgå att märka de mörka ringarna under ögonen.

Samtidigt, jag kan inte hjälpa att vara annat än avundsjuk. Att ha den drivkraften, den talangen och den kunskapen att göra det Eskil gör. Det kan vara värt att slita hund för.

Intressant är också att notera Eskils inställning till fildelning, detta är altså autentiska citat från en kreatör. En kreatör som brinner som fan för det han gör och som lägger hela sin själ i sitt arbete.

If you believe that people have the right to exchange correspondence privately about whatever they want, In effect you give people the right to piracy. The only way of stopping piracy is to make grave incursions in to the rights of freedom of speech, assembly and the right to privacy. Piracy is in a way protected by democracy.

Och framför allt kanske det här citatet (mina markeringar):

Ive never liked the idea of forcing people to pay for software. The idea that someone can own the right to spread information seems to go against the very principle of the freedom of speech. If something can be copied, why shouldn’t everyone who wants one get to take a copy? Lets face it: piracy isn’t stealing, because the main issue with theft is not that someone else gets my stuff, its that I no longer have them. Sure peoples livelihoods depend on the creation of information, but economics cant be more important then our basic freedoms. The same argument could be used for slavery just because we don’t want slave owners to be unemployed. And besides, being upset by piracy because you spent 10 million making a game, is a little bit like suing the ocean for destroying your sandcastle, thinking the waves wouldn’t hit it just because you made it beautiful. If you don’t want to get your stuff taken by the waves, you better get stop complaining and get off the beach.

Det här går ju tvärt emot vad upphovsrättsmaffian vill få oss att tro är den allmängiltiga åsikten bland kreatörer, och allvarligt talat så framstår det som en så mycket förnuftigare inställning än att börja göra jämförelser med TV-apparater och Gräsklippare.

Det går alldeles utmärkt att skapa saker utan att få dem fildelade, man kan göra skapelser som är så dåliga att ingen vill ha dem, eller man kan hålla på dem i sin egen byrålåda. Jag har säkert en del grejer av bägge kategorierna liggande hemma. Men ögonblicket du väljer att vända dig till en större publik så kommer du att få finna dig i att din kontroll över materialet upphör. Allt annat är utopia… eller dystopia beroende på vem du frågar. Lösningen måste vara att lista ut hur man bäst skall kunna tjäna på anarkin.

Direktlänk Kommentera

Apple visar vägen, igen

januari 7, 2009 at 9:32 f m (Datorer, fildelning, Kultur: Ljudlig) (, , )

Visst, Apple är inte på något sätt vita hattar i copyright-ärenden. (Och inte på något sätt först med sitt senaste steg) Men som en av ett litet fåtal aktörer har man i alla fall förstått att utnyttja den nya marknaden istället för att tro att man kan kämpa emot flodvågen.

Det började med iTunes, en onlinebutik för digitalt distribuerad musik som idag (trots alla sina uppenbara begränsningar) är större än alla andra onlinesatsningar tillsammans (i alla fall om man får tro Apples siffror). Man blev störst eftersom man vågade satsa istället för att dra in huvudet i skalet och låtsas som om framtiden inte kommer bara man vägrar ta emot den.

MP3-formatet har varit snällt mot Apple. Företaget har gått mot nya rekordvinster tack vare diverse iPods och iPhones och idag är man en av marknadens tyngsta aktörer. Men Apple har inte varit snälla mot MP3-formatet. All musik på iTunes har varit belagd med hopplösa DRM som krävt att man spelar upp sin musik på just en iPod eller i Apples egna mediaspelarprogram. Dessutom sitter Apple med en hopplöst utdaterad regionalisering av innehållet på iTunes, det tog evigheter att komma ut med en butik för Sverige och den är fortfarande inte lika välsorterad.

I USA kan du köpa TV-serier i HD-format för cirka 3 dollar per avsnitt via iTunes, det är helt lysande… en otroligt bra distribution. Men på grund av mediebolagens kortsynthet så kan konsumenter utanför USA inte göra detta. Effekt: Fildelning. Om jag kunde köpa de TV-serier jag ville i HD-format dagen efter de sänts i USA för cirka 15-20 kronor per avsnitt så skulle jag vara väldigt nöjd. Jag skulle mycket hellre använda en sån tjänst än Pirate Bay på grund av enkelheten.

But i digress, som det heter på amärikänska. Apple har äntligen släppt DRM på alla sina MP3-or. Du ska nu kunna köpa en låt på iTunes och flytta den fritt mellan datorer, mobiltelefoner och MP3-spelare. Vilket är ett lysande första steg. Dessutom har man ökat sin bitrate från 128 Mbit/sek till 256, vilket är ett steg emot att göra iTunes-inköpen prisvärda. Dock har man fortfarande missat ett par viktiga detaljer som behöver ordnas innan iTunes på riktigt kan konkurrera med fildelningen:

1) Priserna är för höga. Ett prisområde på .69 – 1.29 dollar är för stort. Särskilt när det konverteras tills svenska förhållanden och man inser att Apples dollarkurs inte är knuten till verkligheten. Med tanke på de akut minskade kostnaderna för digital distribuering och den sämre ljudkvaliteten hos en MP3-fil är runt fem kronor per låt vad jag max är beredd att betala.

2) Man måste erbjuda Flac eller Ogg som ett alternativ.

3) Man måste inse att vi lever i en global värld. iTunes måste se likadant ut för alla användare, inte omges av korkade regionaliseringar vad gäller utbudet. Det är inte okej att företagen kan lägga ut sin produktion på låglöneländer och att vi kunder sen styrs in i regionala fållor där vi inte får tillgång till samma utbud till samma pris som andra länder.

Men det är kul att se att de ”legala” alternativen äntligen, om än med myrsteg, börjar närma sig den kvalitet vi haft på ”illegala” tjänster i över tio år.

Direktlänk Kommentera

IPRädd? Jo, men klart som fan…

december 6, 2008 at 4:46 e m (Datorer, fildelning, Kultur: Övergripande, Politik) (, , , )

Okej, det verkar som om lagstiftarna har tänkt igenom hur IPRED skall kunna bli en meningsfull och verkningsfull lag. Genom rätt till husrannsakan, rätt att frysa tillgångar och rätt att genomföra dessa åtgärder utan att i förhand meddela den ”misstänkte”. Det vill säga Nürnberglagar.

Fildelning är i Sverige, om IPRED inte stoppas, jämnställt med internationell terrorism. Med det undantaget att privatspanare och frikårer inte har rätt att jaga terrorister.

Opassande gör en sammanfattning och länkar även till hela lagförslaget som pdf.

Det diskuteras så klart också hos Rick Falkvinge och Anna Troberg. Mårtensson gör en utförlig genomgång av de mest uppseendeväckande punkterna.

Läs gärna Mårten Schultz, som ju faktiskt kan ett och annat om juridik, och hans synpunkter på det liggande IPRED-förslaget.

Våra folkvalda har valt att helt sätta proportionalitetsprincipen i rättssystemet ur spel. Helt på uppdrag av fyra stora mediabolag, ivrigt påhejade av nyttiga idioter som Per Gessle, Jan Guillou och Liza Marklund. Tack för det.

På måndag går jag med i Piratpartiet.

Direktlänk 6 kommentarer

IPRädd? Så gör du.

december 5, 2008 at 1:34 e m (Datorer, fildelning, Kultur: Övergripande, Teknik) (, , )

Rätta mig gärna om jag har fel. Men nu när det tycks som om rättsamhällets senaste urholkning är planerad och klar så är det dags att fundera över hur genomtänkt den egentligen är.

Jag kommer att göra ett par antaganden och om de är fel så emotsätter jag mig inte korrigeringar: (mina antagande gäller Bittorrent)

1) Det bevismaterial för fildelning som upphovsrättslobbyn främst tänkt sig att använda är skärmdumpar som kopplar IP-numret till en nedladdning av en fil.

Här får vi ett par snåriga juridiska problem som det vore kul om någon med mer erfarenhet av lagen tittade på.
Skärmdumpar är lätta att manipulera och förfalska, som bevismaterial bör de betraktas som återberättande av hörsägen.
För att kunna få ut ett IP-nummer som är förknippat med en nedladdning är du i alla P2P-system tvungen att själv dela ut filen, det gör bevisvärdet ytterligare värt att ifrågasätta eftersom du dels utför en illegal brottsprovokation och dels med stor sannolikhet bryter mot P2P-klientens licensåtagande.
Även om domstolen har överseende med din brottsprovokation och ditt kontraktsbrott gentemot P2P-klientens rättighetshavare så blir du nu tvungen att knyta ett IP-nummer som med allra största sannolikehet går till en router med mer än en dator bakom sig till en specifik användare. Problemet med detta har berörts otaliga gånger, det har gång på gång fått mål nedlagda i länder med IPRED-lagar och det har viftats bort av upphovsrättsfolket med de mest rättsvidriga argument.
Inte ens om datorn med det misstänkta (men illegalt insamlade) IP-numret ligger direkt mot internet kan du värja dig mot att datorn potentiellt har mer än en användare. Eller att användaren som har datorn ens är medveten om att det på hans/hennes dator finns en trojan som någon använder för att ladda ner filer. (Det finns ett prejudicerande fall med barnporr och en användare vid Lunds Universitet om jag inte missminner mig)

2) Brott som bara meriterar bötesstraff kan inte generera husrannsakan. Så om IPRED-maffian kommer och kräver beskyddspengar så är det bara att blåneka. Du kan ha hur mycket skit som helst på din hårddisk, men om det saknas brottsmisstanke om något som ger fängelsestraff så har de ingen rätt att se det eller använda det som bevisning.

Självklart eftersom staten redan har godkänt att upphovsrättslobbyn går emot all annan rättsäkerhetspraxis och får långt mer långtgående befogenheter i upphovsrättsfall än vad vår polis har så kan det hända att man tummar på den här principen också. Om du misstänks av Per Gessle eller Jan Guillou för att ha piratkopierat material på din hårddisk så har de rätt att komma hem till dig och rota igenom din dator, skivsamling, bokhylla och soppåse. Förmodligen även med rätten att beslagta vad helst de önskar. Men om det är så, då borde åtminstonde Jan Guillou och Liza Marklund äntligen dra åt sig öronen och inse att de har valt att backa Pol Pots häst i det här loppet.

Så… vad betyder det här?

Vi har fått ett förslag till en totalt meningslös lag. Det enda sättet att göra IPRED till ett hot är genom att ännu mer flagrant och konstitutionsvidrigt riva upp den svenska rättsäkerheten.  Det enda sättet att bli fälld i domstol för fildelning är genom att erkänna rakt av eller genom att rätten totalt ignorerar svensk rättspraxis och godkänner extremt lös indiciebevisföring.

Tänk om all energi som lagts på det här av fildelare och upphovsrättsivrare istället lagts på att reformera upphovsrätten, se över distributionskanalerna och utveckla alternativa inkomstkällor.

Edit: Läs gärna Christian Engströms (pp) kommentarer till ändringarna i lagförslaget.

Direktlänk Kommentera

Hur man gör en tekniker glad

november 18, 2008 at 2:58 e m (Datorer) (, , )

En av våra säljare kom med en Laptop som kraschat, den är helt kaputt och bootar inte alls.

Jag tittade på den och konstaterade att jag inte kunde göra något för den förutom att be och ringde upp Dells support, där följande konversation utspelar sig.

Delltekniker: ”Välkommen till XPS support, det är Micke.”

Jag: ”Ja hej, jag har en burk här med service tag XXXXXX, när jag kör diagnostikprogrammet så säger den Error Code 0142, drive self test failed significant byte=79.”

Delltekniker: ”Du skojar med mig?”

Jag: ”Um… ?”

Delltekniker: ”Du har alltså verkligen kört diagnostikprogrammet innan du ringde till supporten?”

Jag: ”Ja…?”

Delltekniker: ”Du anar inte hur det värmer mitt hjärta. Du har gjort min dag.”

Jag: ”Jag jobbar i teknisk support själv, så jag vet hur det är.”

Delltekniker, nu en bundis: ”Ja ja, det förklarar ju ett och annat. Det är hårddisken, jag skickar ut en kille med en ny i morgon. Du kan skruva i den själv va?”

Sensmoralen här är, ypperligt illustrerad av mina egna användare under dagen:
Du behöver inte vara ett tekniskt geni för att göra supporten glad, det räcker så bra om du testat att starta om datorn samt kört diagnostikprogrammet. För om vi ska lita på statistiken så har du aldrig gjort det ändå.

Direktlänk Kommentera

Allvarligt?

oktober 28, 2008 at 2:48 e m (Datorer, Mediakommentar, Ondska) (, , )

Jag vet inte hur jag ska förhålla mig

En del av mig vill tycka att det var det mest fantastiska jag någonsin hört, förmodligen samma del av mig som dömde mig till helvetet när jag började tortera mina Sims.

En annan del av mig vill bara dra täcket över huvudet.

Hur som helst vill jag veta mer om det här, är ens AI-utvecklingen så långt gången att det här experimentet är genomförbart? Det tycks så, Scientific American är inte direkt ”En ding, ding, värld”.

Direktlänk Kommentera