101010

oktober 10, 2010 at 8:38 f m (Högst privat) ()

Jag gifter mig idag.

Det är något jag inte talat om här på bloggen eftersom jag ju har som regel att inte prata om privata ting om jag kan undvika det. Ska jag vara ärlig har de flesta av mina vänner ingen aning heller, de får veta när jag ändrar civilstånd och efternamn på Facebook.

För läsarna innebär det inte särskilt mycket, här kommer jag fortsätta vara Harald Åberg och bloggen kommer fortsätta vara Aberg. Det gör det lättare att söka jobb i framtiden om tilltänkta arbetsgivare inte kan läsa vad jag tycker om saker och ting. Eller hur?

Jag säger läsarna som om ni vore fler än Googles Crawlbot och ett par förvirrade själar som ramlat hit sökandes efter någon grotesk pornografisk avart. Men uppenbarligen är jag öppnare med er än mina bästa vänner, så slicka i er av välviljan medan den serveras.

Annonser

Direktlänk 2 kommentarer

Sommar sol och kokt luft.

juli 5, 2010 at 7:26 e m (Högst privat, Störningar) (, , )

På kontoret står luften stilla, bara i serverrummet kan man få någon lindring. Hemma blästrar den obarmhärtiga solen in från sextiotalets extatiska solvinkel, från klockan ett på eftermiddagen till sena kvällen tänder himlen en eld i vårt vardagsrum. Försöken med växter på balkongen urartar snart till Agave och Aloe. Jag fattar inte grejen med Juli. Om man inte har en idyllisk stuga i en skogsdunge vid någon tjärn så är det bara ett enda stort helvetes längtande efter regn och svalare luft.

Visst, det finns möjligheter att ha det omåttligt nice, lördagens gymnasiekamratsgrillning ute i Midsommarkransen var förträfflig, och jag såg en igelkott. Döda djur på spett och söta djur på gångstig, vad mer kan man önska?

När vi väl fått packa ihop väskorna och fästmön (vi har ett höstbröllop planerat) och jag får åka till sommarstugan någon gång i slutet på månaden så kan det bli bra. Men så här i modernistbetongen? Fuck that shit. Om man hade bott i stan hade man kanske kunnat ha en nice grönskande innergård. I sextiotalets säkerligen högst bevaringsvärdiga tiovåningars lamellhuskomplex finns det grönska, men alla husen är vända bort. Det är som om det vore otäckt att man skulle kunna nå mellangården och solka den perfekta naturen med sitt sunkiga liv. Se men inte röra.

Jag tröstar mig med drömmar om grillning i Laholmsbukten och filtar i skuggan. Och Early Man, världens just nu tuffaste hårdrocksband. Sånger om hajar, ormar, råttor och dödgrävare får vardagen att kännas lite lite tuffare.

Direktlänk Kommentera

Minnesanteckning för nördar

mars 9, 2010 at 8:52 e m (Högst privat) (, , )

Håller på och installerar om min dator, igen. Man måste ju göra det lite då och då, dessutom gick mitt stackars Windows av oklar anledning på knäna. Det blir förmodligen en 64-bitars windows 7, men det verkar vara något problem med mitt installationsmedia. Det bara vägrar sätta igång som det skall. Så medan jag löser det fick det bli SUSE 11.2

Jag kommer förmodligen ha SUSE som mitt huvudsakliga operativ för surfande, räkningsbetalande och diverse hemmahackande även i framtiden, men gillar man spel så gör man.

Nåja, orsaken att jag bryter mot min trend av vanliga okvädninsord och allmänt riktade förbannelser är att jag hittade en WYSIWYG HTML-editor till Linux, KompoZer, och det är något jag har saknat länge. Jag har inte testkört den direkt än, men eftersom mina krav är rätt så basala ändå så borde den räcka.

Direktlänk Kommentera

Dags att ta till predikstolen

januari 27, 2010 at 10:24 e m (fildelning, Högst privat, Kultur: Ljudlig) ()

Jag spenderade ett par dagar i Göteborg med att dricka alldeles för mycket öl med Jarno på en måndag, se Nitzer Ebb och Depeche Mode på en tisdag och bli översnöad av alla de otäckaste snösorter en onsdag i Göteborg i Januari kan frambringa. Tips, fler än du tror.

Dessutom läste jag Eric Flint på min iPhone, vilket funkar förvånansvärt bra och alla de tunga pappersböckerna jag släpade i väskan förblev oöppnade. Jag ska inte gå så långt att kalla det framtiden för läsning, för jag gillar riktiga böcker bra mycket bättre än jag gillar min iPhone (hädelse, jag vet) och den dagen jag låter en författare signera min telefon är den dagen jag checkar in på dårhuset. Men som ett tillfälle att slå ihjäl väntan på bussen eller när man behöver resa lätt så är det ypperligt.

Nåväl, bakfyllan på tisdag var mindre trevlig, men efter pasta och öl på Joe Farelli’s var jag återställd nog för att se en bra konsert. Jag skulle förmodligen aldrig köpa en Depeche-platta annat än som gåva. Men nog hade  de satsat på att ge valuta för biljettpengarna. Jag gillade deras bombastiska ljusrigg (en gigantisk LED-vägg och en LED-glob) som körde videos och liveklipp samt spejsade effekter. Dessutom är nog allt kul att se live, förutom sådana där störda shoegazerband som egentligen hatar att spela live och bara försöker vara så osynliga som möjligt.

När jag kom hem stog min Google reader på 125 artiklar, vilket känns som det kan ta ett par dagar att skumma igenom. Men följande pärla av Mike Masnick på Techdirt kände jag mig tvungen att dela med mig av omedelbart. Om du inte har läst den får du inte komma och argumentera om fildelning av musik med mig, särskilt inte om du tänker köra argument som ”Fildelning skadar små okända artister.” eller ”Det går inte att konkurrera med gratis.”

Okej? Förstått?

Läs den jävla artikeln nu.

Direktlänk Kommentera

Halloween på jobbet

oktober 30, 2009 at 2:30 e m (Högst privat, Ursäkter)

Så här ser er vänlige lokale servicetekniker ut idag.

Direktlänk Kommentera

Flyttståhej

mars 29, 2009 at 9:45 f m (Högst privat)

Den närmsta tiden kommer jag med allra största sannolikhet att vara upptagen med att få den nya lägenheten att se vettig ut (en omänskligt svår uppgift med tanke på hur sliten den var när väl alla möbler var flyttade).

Den goda nyheten är att vi fått hyresvärdens godkännande för en renovering, den dåliga att vi fick veta att det behövdes så sent att vi inte kan avboka flyttfirman. Så jag förutspår ett visst mått av misär framöver.

Inte nödvändigtvis det mest önskade måste jag erkänna.

Direktlänk Kommentera

Ibland känns det som världen…

januari 27, 2009 at 1:55 e m (Högst privat)

helt och hållet drivs på dåliga beslut och bristande kunskap.

När du trodde du var för cynisk så visar det sig alltid att du hade fel. Det går inte att vara cynisk nog, oavsett om det gäller politiken eller i företagsvärlden. Snälla,  någon, bevisa att jag har fel!

Direktlänk Kommentera

To Göteborg and back

januari 12, 2009 at 3:26 e m (Högst privat, Resor)

En snabb lite hafsigt planerad blixtvisit till vår forna hemstad, Göteborg, blev helgens nöje. Måste säga att ett dubbelrum för 630 SEK natten mitt i centrala GBG var en ypperligt bra deal som gör en sugen på att åka ner igen.

Problemet med att åka till Göteborg är att man känner så mycket folk där som man skulle vilja träffa och umgås med när man är på plats. I slutändan blir det varken hackat eller malet och man känner sig lite som man vore kunglighet på besök och arrangerar Audiens.

Hoppas ingen av de vi inte kontaktade upptäcker att vi varit i stan och tar illa upp.

Direktlänk 1 kommentar

How far ye mighty have fallen

december 30, 2008 at 12:08 e m (fildelning, Högst privat, Politik)

På resan till Fuerteventura såg min sambo någon, som misstänkt liknade en känd Aftonbladetkrönikör. Men inte kunde det väl vara han? Han som levt loppan i New York och som alltid velat framstå som så mycket en man av värld.

Nej, det måste vara en lookalike, resonerade vi.

Sen följde en vecka av sol, drinkar med tomtebloss och öl i literflaska för bara 15 spänn. Sängen på hotellrummet var helt vansinnigt hård dock och innan vi hittade bra matställen (ett av dem en kinakrog) så var Jandias matutbud helt enkelt förjävligt. För att uttrycka det enkelt, hamburgare skall inte ge intryck av att vara kokta och smaka korv.

Jag fick också vatten på min IPRED-kvarn när jag upptäckte att de många elektronikbutikerna sålde billiga iPlods som vid närmare granskning var diskret märkta” Euromax”. Det är detta IPRED är till för att skydda konsumenterna från. Det är den sortens piratkopiering som är skadlig, både för upphovsrättshavare och konsument. Det är där vi behöver polisinsatser och tunga viten.

Men fokus hamnar så klart på digitala rättigheter, ett område där IPRED:s formulering blir imbecill och konsekvensen katastrofal.

Sista dagen kom och det var med visst vemod vi styrde kosan mot flygplatsen, även om vi bägge längtade efter en riktig säng med riktiga täcken. Där, på en bänk, satt återigen den kände. Men inte kunde det väl vara han? Och inte var han sig helt lik? Nej, det måste ha varit någon som bara var lik honom. Även om jag skulle anlagt helskägg och ny frisyr om så var fallet.

På flygplansstolen låg en Aftonbladet och jag ögnade lite slött igenom den för att se vad jag missat… jaha… krig i Gaza, igen… så… på nöjessidorna.

Visst fan var dateline på den kändes nyårskrönika ”Coralejo”, en liten ort på norra Fuerteventura.

Ja ja… Fredrik Wirtanen, förlåt mig min schadenfreude, men när man börsar bort en miljon så går det som det går, man får fira charterjul med oss plebejer. Hoppas åtminstonde att du och ditt damsällskap hade en mjukare säng på hotellrummet.

Direktlänk Kommentera

Hasta la vista!

december 21, 2008 at 8:36 e m (Högst privat, Resor)

Nu lämnar jag felstavare, IPRED-facister, Datalagringsdirektiv och alla andra irritationsmoment bakom mig. Med viss sorg inser jag givetvis att detsamma gäller igelkottar och kaninerna på väg till grillkiosken.

Den närmsta veckan kommer jag istället att spendera på den mest bortglömda kanarieön Fuerteventura, tillsammans med min sambo och ett helt hotell fullt av tyska turister.

Kanske finns internet, då kanske jag orkar blogga om turistfällepriser, efterblivna hotellgrannar och den där jävla solen som lyser hela tiden. Men annars ska jag bara slappna av och strunta i all som gör mig vansinnig här hemma.

Vi hörs till nyår någon gång. Då finns det särkert färskt att reta sig på.

Direktlänk Kommentera

Next page »