Ett försök att förklara

maj 21, 2009 at 10:13 f m (fildelning, Kultur: Övergripande, Mediakommentar)

Jag är evinnerligt glad i dessa dagar, att Journalisten inte längre är mitt fackorgan. Visst, Kollega är så tråkig att klockorna stannar men när jag läser journalisten blir jag bara deprimerad. Genom att läsa journalisten får man nämligen svart på vitt hur katastrofalt illa det är ställt med vår journalistkår.

Exempel, i senaste numrets (#7 09) debattsida hittar vi två texter, bägge givetvis författade av frilansjournalister, som behandlar fildelning. De är falskeligen saluförda under ”upphovsrätt”, men då ingen av dem egentligen inbjuder till en debatt om upphovsrätten annat än att antyda att den är given av Gud så tycker jag inte de är intressanta i den aspekten.

Låt oss dessutom komma ihåg att ingen horar sin upphovsrätt värre än frilansjournalister. De flesta frilansavtal tenderar till att sälja iväg all rätt du har, och rätteligen så då din produkt oftast är gångbar endast en gång. Du säljer den nu och får betalt för ditt arbete nu. (som det borde vara) Men de flesta frilansjournalister är så övertygade i det förträffliga med deras kommunalreportage att de borde ha rätten att sälja samma dammtorra referat tusen gånger, och ha rätten till texten på nätet.

Det är inte ens upphovsrätt, det är dumheter. Det handlar om att mediabolagen inte ger tillräckligt betalt för frilansartiklar, inte om upphovsrätten. Ta striden med Bonniers, inte med The Pirate Bay.

Hur som helst, det var en avstickare.

Jag tänker koncentrera mig på Peter Pettersons artikel med rubriken ”Fildelning måste stoppas”.

Petterson kritiserar nämligen journalistkåren för att vara allt för positivt inställd till fildelning dessutom tror han att kärnfrågan i den nuvarande debatten är upphovsrätten. Men upphovsrätten är underställd medborgarrätten. Om rättsäkerheten urholkas är det ett allvarligare hot än om Peter Pettersons rätt att sälja artikeln ”Priskrig på SMS” gång på gång fram till sin död (och i ytterligare sjuttio år) skulle modifieras, eller ens upphöra. Inte ens ”Så höjer du lönen” har i mina ögon någon längre hållbarhetstid som gör att dagens orättfärdiga upphovsrätt skulle kunna försvaras för Pettersons vidkommande.

Petterson anser dock att hans skyddsrätt är oerhört mycket viktigare än till exempel journalistiska principer. Så viktig faktiskt att han ser det som självklart att varje journalist som inte är uttalat negativ mot The Pirate Bay och fildelning i allmänhet är en svikare, kollaboratör och femtekollonnare.

”Jag tror inte vi som journalister kan låta bli att ta ställning i den här frågan. Och tar vi ställning för fildelning tav vi ställning mot oss själva.”

Tillåt mig översätta:
”När våra plånböcker är hotade kan vi inte längre tycka att objektiv nyhetsbevakning är viktig.”

Men, istället för att sparka in uppenbart öppna dörrar om Pettersons olämplighet som något annat än möjligtvis kolumnist så låt oss leka med tanken på att det går att förklara principen bakom Pirate Bay-rättegången på ett sätt som Petterson kanske förstår.

Vi släpper alla tankar på upphovsrätten och koncenterar oss på det rent juridiska.

Notera att de åtalade i Pirate Bay-åtalet inte är åtalade eller fällda för något upphovsrättsbrott utan för ”medhjälp” och möjligtvis (jag minns inte domen klart) ”anstiftan” till upphovsrättsbrott. Det kan ju tyckas rimligt, om man har upphovsrätt att försvara, men om man tänker lite längre blir det obehagligt. Ponera att en tjänsteman inom låt säga FRA läcker ut graverande uppgifter om myndighetens verksamhet till Petterson och han lyckas få en artikel på dessa uppgifter publicerad. Skulle han tycka att det var rimligt att ställas till svars för ”medhjälp” och ”anstiftan” till sekretessbrott? Eller är det så det fungerar i verkligheten, jag minns inte min mediajuridikkurs så väl längre, men eftersom inte våra fängelser är överfulla med journalister så finner jag det lätt att förmoda att så inte är fallet.

Det är också tämligen graverande för Petterson, mannen bakom djuplodande och för eftervärlden viktiga artiklar som ”En Jeep, nu är Gunde ute och cyklar” och ”Christer Sjögren föredrar mercor” att han hör en ”triumferande ton” i P3-reportaget som avslöjade Tomas Nordsröms (av många sett som uppenbara) jäv. Förmodligen, i ljuset av Pettersons övrigta åsikter, anser han väl inte att det finns något problem med att domaren i målet tillhör en upphovsrättsförening heller. Helt enkelt för att det vore mot honom som yrkesverksam journalist att vara för likhet inför lagen.

Just den här texten är för övrigt:
Creative Commons License
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Dela Lika 2.5 Sverige Licens.

Jag rekommenderar Petterson att ta en titt på CC-licenserna också, som ett alternativ till Copyright.

För ytterligare förståelse om vad upphovsrättsdebatten verkligen borde handla om vill jag peka Petterson Tillbaka till lägerelden, hos Sagor från Livbåten.

Annonser

Direktlänk Kommentera

Självklart är min åsikt färgad…

maj 18, 2009 at 12:29 e m (Kultur: Övergripande, Mediakommentar, Politik)

Men jag kan inte annat än att tycka att det här är förnuftets röst som talar.

Är det rimligt att ABBA:s Waterloo har tio gånger högre skyddsvärde än en ny medicin mot Cancer?

Näppeligen!

Direktlänk Kommentera

Dags för lite välvilja

maj 9, 2009 at 3:33 e m (fildelning, Kultur: Övergripande) (, , )

Åsa Jinder har varit på tapeten, ni mins kanske bråket om hennes tämligen ”onyanserade” inlägg i fildelningsfrågan.

Plötsligt svänger hon om och gör vad rätt många med mig anser vara kanske ett av de bästa och mest nyanserade inläggen i frågan. Låt mig citera den lysande sammanfattning hon gör i kommentarsfältet:

Jag tycker bara att det inte är så enkelt. Vi måste förhålla oss till den tid vi lever i. Vi är i en brytningstid,IT samhället är i våldsam utveckling och saker måste omdefinieras. Många kommer att bli skrämda, arga och rädda men just därför är det viktigt med dialog. Jag är naturligtvis rädd om upphovsrätten, men jag inser också att den kanske inte är helt helig utan möjligen kan modifieras något.

Vi måste ha en dialog, vi måste omdefiniera och vi måste modifiera. Tillsammans, kreatörer och konsumenter, kan vi hitta en fungerande modell. Tråkigt nog kommer en del att måsta offras, men å andra sidan är de mest troliga (och mångtaliga) offren inte kreatörer utan räknenissar, advokater och management, varelser som likt gråsuggan alltid kan hitta en annan platt sten att ligga och frodas under.

Jag välkomnar en öppen och tolerant debatt om upphovsrätten och den ekonomiska modellen, jag förstår om Åsa Jinder inte vill stå värd för den men jag hoppas att hon är både villig att delta och bemöts med den respekt hon förtjänar om hon väl väljer att ta del. Om fler artister och kreatörer var villiga att gå ut och delta i debatten istället för att sälla sig till hardliners som Jan Guillou och Benny Andersson skulle vi kanske kunna lösa det här och gå vidare.

Heja Åsa.

Direktlänk Kommentera

Telling it like it is…

april 27, 2009 at 12:05 e m (Kultur: Övergripande, Mediakommentar)

Woody Hearn på GU Comics pekar på ett fel i datorspelsindustrin.

Han glömmer dock att det faktiskt är ett fel i alla andra mediaindustrier med, visst… en CD-skiva eller ett biobesök är bättre prissatt än ett datorspel (särskilt om du råkar ha en spelkonsol) men licensen att trycka pengar har gått ut. Det är dags att anpassa priserna efter var man säljer som mest, inte efter vad man vill ta betalt per exemplar.

Direktlänk Kommentera

Fredrik Strage tar bladet från munnen

april 24, 2009 at 9:55 e m (fildelning, Kultur: Övergripande, Mediakommentar) (, , )

Den närapå alltid lika lysande Fredrik Strage skriver om fildelning. Han ironiserar över bristande kvalitetsmedvetenhet hos artister och föreslår att ladda ner filer multipla gånger för att snuva artisterna på än mer pengar enligt principen en nedladdning lika med en stulen skiva.

Mitt favoritstycke är nog ändå detta:

”Det så kallade svenska musikundret som fanns på 90-talet och början på 2000-talet är tyvärr ett minne blott”, skrev artisterna. Och vad är väl de senaste årens svenska indiepop, electro och metal, som hyllas över hela västvärlden, jämfört med Jill Johnsons country och Joey Tempests solo­skivor?

Tipstack till fildelningssveriges nya idol Unni Drougge, som också publicerar ett öppet brev till Jan Guillou från någon som heter Hans. Det enda som retar mig med den texten är att Hans förekommer mitt tänkta brev till Ann-Marie Skarp där jag planerade be Piratförlaget att ta de Guillou-böcker jag inte längre vill förknippas med (eller tynga andra med) för slutförvaring. Nu kan jag ju inte publicera den texten utan att framstå som en andra klassen härmapa.

Unni drog för övrigt på kort tid in tre gånger så mycket pengar som det hade kostat henne att producera sin ljudbok (den hon lade upp för fri nedladdning) vilket får sägas vara imponerande eftersom den stereotype piraten knappast är en Drougge-läsare. Dessutom vet vi ju alla hur svårt det är att betala för sig, om inte någon slänger upp ett PayPal-konto då förstås ;)

Direktlänk Kommentera

En ny modell

april 24, 2009 at 7:44 e m (fildelning, Kultur: Övergripande, Mediakommentar) (, , )

Eftersom newsmills ”skicka”-knapp och min firefox inte vill leka med varandra för stunden så får jag replikera på Peter Stjernströms fråga ”Vad ska författarna leva på när e-böckerna sprids på nätet” här.

Det lustiga med den här totala skräcken för det digitala spridandet är att flera upphovsmän klarat sig fruktansvärt bra, några i många år på att sprida sina verk gratis och sen ta betalt för pappersupplagor.

Det är inte en teori, det är ett väl prövat faktum.
Phil och Kaja Foglio som ligger bakom http://www.girlgeniusonline.com/ lade ner lösnummerförsäljningen och publicerar nu gratis på nätet samt i det mer lönsamma albumformatet.
Tarol Hunt som ger ut http://www.goblinscomic.com/ gör så gratis på nätet. Han sade nyligen upp sig för att koncentrera sig helt och hållet på sin serie som han förutom att dela med sig av gratis säljer i album- och pdf-format.
Michael Terracciano sade även han upp sig från sitt jobb för att leva på sin gratis-publicerade webbserie http://www.dominic-deegan.com/ som uppenbarligen genererar tillräckligt med pengar genom PayPal-donationer och albumförsäljning.
Jerry Holkins och Mike Krahulic från http://www.penny-arcade.com/
Scott Kurtz från http://www.pvponline.com/
Ryan Sohmer och Lar Desouza från http://www.leasticoulddo.com/ och http://www.lfgcomic.com/
Listan kan göras lång.
Likaså listan över kreatörer som väljer att ge ut sitt material gratis trots att de inte får på långa vägar så mycket betalt för det att de kan leva på sin konst men väljer att ha ett brödjobb för att finansiera sitt skapande, i hoppet om att nå en tillräckligt stor läsarkrets för att kunna sluta med brödjobbet är väl rimligt att anta.

Det är ett annorlunda system än det vi har idag, det måste man ju erkänna. Men det fungerar och borde kunna användas som modell när vi bygger framtidens kultursfär.

I slutändan handlar det om att anpassa sig eller försvinna, de som likt Unni Drougge omfamnar de nya möjligheterna har en större chans att forma dem till sitt eget gillande än de som försöker ställa sig ivägen för den flodvåg som den existerande tekniken redan fört med sig.

Som jag ser det är den stora risken att kreatörer inte klarar av att anamma det nya tankesättet och de nya ekonomiska modellerna och därför inte sprider dessa till sina läsare. Om inte tillräckligt många hakar på Drouggemodellen kommer denna att tyna bort och ersättas av just det vilda kaos som Stjernström är så rädd för. En fildelande värld där ingen förstår att investera i fortsatt skapande.

Direktlänk 1 kommentar

Allvarligt talat

april 23, 2009 at 8:15 f m (fildelning, Kultur: Övergripande, Politik) (, , , )

Det är ju faktiskt ganska poänglöst att tala om moral i fildelningsfrågan. Dels för att man inte kan väga omoralen i upphovsrättsbrott mot omoralen i ett facistiskt system och dels för att upphovsrättens försvarare i sig är så uppenbart omoraliska. Väktarna som säger åt oss att hålla  oss till lagen och moralen är män och kvinnor som själva fildelar, som trakasserar studenter och försöker påverka vittnen, som tycker det är okej att bryta mot lagen om man är rik, som tycker det är okej att filmbolag köper poliser under pågående utredning, som förhåller sig till sanningen som om den vore vad som passar dem för stunden och som inte på något sätt känner att jäv är ett begrepp som rör dem.

Moral är högeligen ointressant i det här sammanhanget, eftersom vi uppenbarligen kan ägna oss åt att kasta skit på varandra hur länge som helst.

Det finns dock en sak som är både graverande och allvarlig. Jäv.

Jag har inte bedömt att jag är jävig i det här fallet” säger Tomas Norström, domare i Stockholms Tingsrätt och dessutom du och bror med upphovsrättsadvokaterna Monique Wadstedt, Peter Danowsky och Henrik Pontén som Norström umgås med på fritiden i Svenska föreningen för upphovsrätt.

Jag är ledsen Tomas, men det är helt uppenbart så att du inte är förmögen att göra jävsbedömningar. För att citera SR:s artikel:

Men det spelar ingen roll vad domaren själv tycker. Det menar Eric Bylander, lektor i processrätt vid handelshögskolan i Göteborg.

– Oavsett vilken inställning domaren har kan det här se illa ut. I ett högprofilmål som det här kan det förvåna mig att man inte har varit försiktigare, säger han.

Man har inte varit försiktigare i det här fallet eftersom man förutsätter att vi inte bryr oss. Röstboskapen skall hålla tyst och i skinnet medan politiker och storbolag klipper ullen av oss som de finner godtyckligt. Så här ska det inte funka i en demokrati och det är dags att visa dem det.

Oavsett politisk övertygelse är det dags att sända en tydlig markering, låt oss skicka piratpartister till Bryssel sjunde juni så att allianserna här hemma blir oroliga inför nästa val och börjar tänka på oss som folket som valt dem istället för som ”sitt folk”.

Givetvis är jag inte ensam om att tycka till om det här:

Rick Falkvinge är förbannad.
Opassande tycker det ser bra märkligt ut.
Förre chefsåklagare Sven-Erik Alhem skriver på Newsmill.
Svenskan, Aftonbladet och Sydsvenskan har artiklar.

Nåja… för att avsluta med en god nyhet:
Unni Drougge är förmodligen fildelningssveriges mest älskade författare just nu. Jag kan inte nog säga hur bra jag tycker det är att en rätt så profilstark författare sluter upp på att testa nya distributions- och betalningsmodeller. Jag hoppas verkligen att hon får stor framgång. Var inte snål, även om du inte vill ha boken själv så kan du pynta upp lite stålar via PayPal till unnidrougge@unnidrougge.com. Låt oss visa att den här modellen håller.

Edit: Jag skickade en hundring till Unni på ren princip, hoppas fler gör det så att det här blir det lönsammaste draget i hennes författarkarriär. Men det verkar som om Pirate Bay är helt sänkt, vilket jag trodde var en ren omöjlighet faktiskt. Har Unni Drougge lyckats där Carina Rydberg misslyckats?

Direktlänk 3 kommentarer

Don Q skryter om sina bravader

april 20, 2009 at 6:25 e m (fildelning, Kultur: Övergripande, Mediakommentar, Politik)

Aftonbladet spår fildelningens snara död tycks det.

Efter domen mot The Pirate Bay har fildelningssajt efter fildelningssajt stängt ned all verksamhet.

Och åklagare utreder just nu svenska Studentbay.

– Vi tittar med stort intresse på de sajter som finns kvar. För att se vilka vi ska gå på, säger Henrik Pontén, vid Antipiratbyrån till aftonbladet.se

Det är ju ett par stycken att , det ska bli kul att se hur länge Ponton orkar.

Och när den sista torrentindexatorn till sist lägger ner verksamheten så har vi OneSwarm, eMule, Dropbox och Direct Connect kvar, förutom direkta FTP:er vänner emellan.

Behöver jag vara tydligare?

Det här är inte en strid man kan vinna, man kan bara hoppas att påverka de potentiella kunderna samt erbjuda bättre tjänster till rimligare priser.

Så varför gör ingen det?

För att man inte kan konkurrera med gratis så klart…

Det är jävligt tråkigt att det finns mediatid åt sådana bittre föredettingar som Magnum Coltrane Price, var grävde Agenda upp honom egentligen, och Dick Harrassmentson. För jag kan inte se varför någon ens skulle vilja ha deras verk om det var gratis.

Kan vi inte alla bara enas om att sluta fildela ludditernas prylar, vi slutar dessutom att köpa deras produkter, slutar gå på deras konserter och föreläsningar och väljer att bara ignorera dem? Det finns så många artister och författare som har en sundare attityd, eller åtminstonde inte tycks ha behovet att skapa lite mediabuzz kring sig genom att ljuga och kalla fildelning för stöld att man inte ska behöva lyssna på Per Gessle eller läsa Jan Guillou.

För en bättre värld, lägg pengarna och uppmärksamheten där den förtjänas.

Edit: För lite mer funderingar om Dick ”mina böcker laddas ner i mängder helt utan seeders” Harrison och andra artister som inte vill stå i kontakt med sina fans, läs Joshua Tree och gärna också den välformulerade Göran Widham.

Dick Harrison påminner mig för övrigt om en forskarstudent jag tvingades utstå när jag läste medie- och kommunikationsvetenskap. I forskningstjänsten ingick en del undervisande, men han var verkligen inte lika intresserad av undervisning som av sin livsviktiga forskning om svensk sportjournalistik från 60-talet (jag lovar, jag har inte ljugit ihop hans ämnesval för att få honom att verka löjligare). När en student dristade sig till att komma upp till hans kontor och fråga varför våra tentor ännu inte hade blivit rättade, ett par tre dagar efter utlovad tid, blev det utskällning efter noter och ett surt massmail till hela institutionen där forskarstudenten påpekade att hans öppna dörr bara fanns till utifall hans kollegor hade något viktigt forskarrelaterat ärende och absolut inte som en inbjudan till studenter att avbryta honom med oviktiga saker om hans misskötta undervisningsuppdrag.

Världsfrånvändhet och selektiv sysselsättning är tydligen en väldigt generell åkomma i universitetsvärlden, jag är glad att ha sluppit därifrån.

Direktlänk 2 kommentarer

Välkommen till framtiden

april 17, 2009 at 10:09 f m (fildelning, Kultur: Övergripande, Mediakommentar, Politik) (, , )

Okej, tingsrätten tycker att länkar är illegala. Vilket är ett stort problem för Internet som helhet givetvis. Frågan man nu får ställa sig är om länkar till länksidor också är illegala.

Visserligen är Tingsrätten en i stort sätt meningslös instans vars enda funktion är att avlöna politiskt tillsatta dilletanter, men att ens nämndemännen i tingsrätten kunde gå så förbehållslöst på upphovsrättsmånglarnas linje och tilldöma copyrightjuristernas kassa ett rekordskadestånd säger en hel del deprimerande saker om tillståndet i landet.

En annan känd dilletant, Dick Harryson, applåderade domslutet i Aftonbladet. Det är hyggligt uppseendeväckande att inte ens någon som utger sig för att ha en utbildning i Historia klarar av att se den näst intill dialektiskt tydliga trenden som det nuvarande skeendet utgör en del av. Men, för att parafrasera Havamal, ”Där egen plånbok går in, går vett ut”.

Internet var givetvis inte sent att reagera. Får se bara vad själva räddandet är tänkt att bestå av.

Givetvis skriver alla om det här. Opassande pekar på det löjliga i att utse ensamt ansvariga i ett ickehierarkiskt nätverk. Samt ställer frågan vad som är lagligt nu. Mattias Lönnqvist kommenterar även han tämligen nyktert och Joshua Tree har också ett och annat relevant att säga.

Jan Guillou, däremot, myser säkerligen. Men eftersom han vägrar låta sig publiceras annat än i av femårsplanen fastlagda papperskrönikor så kan det ta ett tag till vi får veta exakt hur nöjd han är.

Välkommen till skivbolagens framtid, där vi surfar på filmbolagens internet och där Per Gessle äntligen lyckas kväva den sista gnuttan av musikintresse i Sverige.

Direktlänk 5 kommentarer

Lessig får principseger

april 15, 2009 at 7:59 f m (Kultur: Övergripande, Politik) (, )

Att återinföra copyrightskydd på verk som redan hamnat i Public Domain strider mot det första författningstillägget verkar, som jag förstår det, vara kontentan av Lawrence Lessigs seger i högsta domstolen. Det är så klart ett steg i rätt riktning, vansinnet minskar en liten gnutta, men de idiotiskt överlånga skyddstiderna är kvar att bekämpa.

Direktlänk Kommentera

« Previous page · Next page »