Jag är glad att jag inte är kortväxt

november 26, 2010 at 7:07 e m (Veckans sökmotortermer) ()

Det är enligt statistiken fler som kommer in på min blogg sökandes på ”Dvärgsex” än något annat…

Jag är inte helt säker på att det här är en värld jag vill leva i.

Annonser

Direktlänk 1 kommentar

Ni kan fan dra åt helvete

november 15, 2010 at 1:56 e m (Först upp mot väggen, Störningar) (, , , , )

Inte ni, men vet ni vad jag är less på? Så in i helvete jävla less.

Aspirationskulturen av idag. Alla skall vi vilja ha en vindsvåning, alla skall vi vilja ha en butler, alla skall vi vilja vara bloggande tv-lekledande skådespelare med kirurgiskt korrigerade utseenden. Alla skall vi vilja sätta på en supermodell eller låta oss sättas på av någon som är riktigt, riktigt rik och kan se till att vi aldrig behöver göra ett hederligt handtag. Vi skall alla vara hollywoodfruar, där i våra ettor i Rissne och våra mördande tråkiga radhus i Gävle.

Det är inte att jag inte unnar folk att vilja förbättra sin situation, strävan mot ett bättre liv är en av drivkrafterna i samhället, men om alla skall bo i vindsvåning blir det jävligt tomt på bottenplan. Alternativt får vi bygga villasprawl över hela Sverige och låtsas att det bor någon mindre lyckligt lottad under oss. Kanske alla kan ha en polsk svartjobbare i källaren?

Problemet är att det har gått så långt, vi förväntas låna oss till det lyckligare livet. Curlingbarnen går från att tjata om en ponny till att få sina föräldrar att borga för ett hutlöst lägenhetslån i centrala Stockholm och sen finansiera sitt jet-set-liv med SMS-lån. Det är inte en hållbar samhällsutveckling, oavsett viljen politisk falang man råkar tillhöra. Det är bara att se på SVT:s ”Ung & Bortskämd” för att inse hur hopplöst körda vi som civilisation är när de barn som vuxit upp i den här drömbubblan väl tvingas på ansvaret. Vill du att din ålderdom skall garanteras av lättingar som inte klarar av att handla mat på egen hand en gång? När jag blir gammal nog att inte kunna torka mig i röven själv får ni skjuta mig hellre än att jag skall behöva höra Glimmra-Tindra Änglaspån klaga över att det är äckligt och bli klöst utiändanom av hennes 5000 kronors lösnaglar. Deal?

Men hur lätt det än är att peka på curlingbarnen som vår tids stora problem så är det fel. Som Sverker Lenas skrev i DN i morse så är det mer en frågan om ett symptom på ett större samhällsproblem. Vi är alla så upptagna med att ”få ihop livspusslet” att vi inte längre klarar av att laga vår egen mat, diska vår egen disk och tvätta vår egen tvätt. Plötsligt måste vi alla ha den sortens liv som förr om åren bara var möjligt för den priviligerade överklassen. All fine, jag är den förste att vilja sätta upp en giljotin på mynttorget och börja trä överklassens skallar på spett utanför slottet allom till varnagel men i det här fallet så måste man tänka på att överklassens indiskreta charm grundar sig i att de har stulit ihop svinmycket med pengar över åren. Den genomsnittlige medelklassvensken har 4,3 miljoner i bolån och femtio procent av sin inkomst intecknad i banken. Det spelar ingen roll hur många skattesänkningar farbror Fredrik ger oss för att hålla röstboskapen på sin sida eller hur många RUT- och ROT-avdrag vi får för att köpa tjänster från i smyg importerade tredjevärldare, bubblan kommer att spricka och då är det inte så jävla roligt att äga sitt eget boende längre.

Visst, alla måste få ha sina drömmar. Alla måste få ha sina ambitioner, men vore det inte jävligt skönt om vi slapp aspirationskulturen? Tänk om man kunde slå på TV:n och inte behöva mötas av ännu en ”politisk flykting” som ”inte kunde bo kvar i Jante-sverige”. När vi satt Anna Anka i läger så får Hollywood- och New York-fruarna öppna käften om politiskt förtryck av deras sort i Sverige, men som det nu är så låter de bara imbecilla. Det har aldrig varit en bättre tid att vara självförhärligande ego-fanatiker än nu. Solidaritet är ett skällsord i klass med allmänbildning och utbildning. Egenskaper man inte längre behöver för att få bli ett fejs i media.

Bah!

Ni kan alla dra åt helvete, och hålla mig ett bord vid teppanyakihällen när ni kommer dit.

Dagens temamusik: YOB

Direktlänk Kommentera

And she said… and I said…

november 11, 2010 at 9:26 e m (Kultur: Serier) ()

Appropå en bloggpost från igår hade jag en diskussion med min kära hustru som kanske bäst beskrivs så här:

”To his girlfriend…”

Kanske inte riktigt, men jag snubblade över MrTims Our Valued Customers som är en webbserie där en kille som jobbar i en serieaffär bara tecknar kufarna som kommer in och vad de säger och var tvungen att använda den på något sätt.

Givetvis behöver jag inte läsa mer ”Fucked Up Muder Comics”, jag läser ju redan Teddy Bear Trauma.

Direktlänk 2 kommentarer

An Unfair Judgement

november 11, 2010 at 1:00 f m (Kultur: Ljudlig) (, , , , , , )

Jarno brukar ju tipsa mig om musik eftersom vi gillar rätt mycket samma sak. Han tyckte jag skulle ta och göra en femlista över fem grupper han tipsat mig om och vad jag tycker om dem så, sagt och gjort:

The Sword: Om du drömmer om den tid då det fortfarande var ungt och rebelliskt att lyssna på Deep Purple och Thin Lizzy så sitter Austinbandet The Sword som handen i den smidda handsken. Riktigt jämra retro fast med en uppdaterat fet produktion. Det låter som om Deep Purple, Thin Lizzy och Black Sabbath hade gått samman för att göra den optimala protometal-skivan. Jag gillar’t men skulle personligen rösta på Early Man, om det inte vore för att Early Man sladdat loss och släppt en thrashplatta nu på sistonde. The Sword verkar än så länge vara rätt stabila även om låttitlar som ”The Frost’Giant’s Daughter” och ”Fire Lances of the Ancient Hyperzephyrians” får till och med en gammal fantasy-älskare och rollspelare som jag att vrida sig lite generat. Den sistnämda låten låter för övrigt jävligt Early Man.

Griftegård: Riktigt tung jävla Doom i funeral-skolan. De var grymt uppskattade på en av Doomkvällarna jag då och då har tillsammans med Evil Robotics och andra likasinnade doom- och stoner-heads. (Vi har också diskuterat att hålla en Grind-lunch, men jag vet inte hur det blev med de planerna.) Hur som helst, åter till Norrköpings finest för tjyven. Debuten ”Sacred, Solemn, Severe” låter som den heter. Det är ingen direkt smattrande BPM trummorna går närmast i entakt. Riffen är utdragna och hypnotiska medan Thomas Erikssons sång är klagande och förhållandevis klar. På en skala skulle jag säga att de är poppigare än Ahab, men tyngre än Trouble.

Graveyard: Om Glenn Danzig hade sjungit i tidiga Jethro Tull hade det låtit ungefär så här. Efter att ha lyssnat på ultrahypade Ghost har jag kommit till insikten att satanistisk retro-rock tydligen är grejen i år. Men jag kan inte precis säga att jag klagar. Graveyard är perfekt musik att koppla av lite med.  Vissa låtar, som ”Blue Soul” har starka vibbar av tidig Alice Cooper, inte heller det någon nackdel om man skall snärja mig förstås. På hela taget tycker jag att Graveyard levererade en riktig höjdarplatta och kan bara beklaga att jag inte haft tillfälle att se dem live.

The Crown: Viss förvirring uppstår eftersom bandet passar så illa in i de övriga, kan jag ha missat ett annat The Crown? Hur som helst råder en viss tveksamhet om huruvida det är okej att säga att Jarno tipsat mig om det här bandet då jag är rätt säker på att ”Forever Heaven Gone”-demon ligger i den där stora kartongen med VHS- och audio-kassetter som ligger någonstans, jag vet bara inte var. Det är rätt så okej Death Metal, väldigt old school vilket är skönt i en tid då det knappt går att skilja dödsmetallaband från Limp Bizkitz-coverband. Betydligt fräschare än Engel, för att nämna ett band med The Crown-connections. Kanske måste jag spendera mer tid med The Crown, det är ju trots allt inte oävet, men det är inget som träffar mig så där direkt med OOOMPH! likt de andra banden i den här genomgången.

Jex Thoth: En väldigt angenäm bekantskap. Inte så tungt eller brutalt, men Jessica ”Jex” Thoth har en skönt stonig röst. Lite som en Joan Baez på droger… mer droger… ah… ni vet vad jag menar. Musikaliskt känns de som den felande länken mellan Black Sabbath och Sleep, vilket ju inte är helt fel. Jex Thoth har ingen wikipediasida så jag vet fan inte ett skit om dem. Men jag vet vad jag gillar.

Direktlänk Kommentera

Rättning i ledet

november 10, 2010 at 9:08 e m (kul, Monolog, Ondska) (, , , )

Min fru påtalade att det varit på tok för jävla lite igelkottar och omsorgsfullt skrivna listor på historiens bästa seriemördare här i bloggen på sistonde och alldeles för mycket tjafs om fildelning.

Inte helt olikt vad Jarno tjatar på mig i kommentarsfältet och på MSN hela jämra tiden med andra ord, men för att skingra eventuella elaka rykten redan i förtid så är jag inte gift med Jarno.

Jag måste erkänna att jag tjatat in mig i ett hörn, kanske för att bristen på en vettig upphosrättsdiskussion gör mig så förbannad och det är lättast att skriva när jag är förbannad. Vilket på ett elegant sätt förklarar avsaknaden av igelkottar. Att vara arg på igelkottar är ju stört omöjligt, det är som att lyssna på Emperor och inte vilja dansa.

Titta på den här killen, tänk er att det är din tekopp han vält ut över din laptop och försök sen ge honom bannor. I fucking double dog dare you.

Helt jävla hopplöst, eller hur. Du vill bara ta upp honom och gosa med honom… och för sent inser du att du borde haft en hamster istället.

Så, jag har uttömt den vrede och frustration jag klarar av att ösa över våra gulligt taggbeprydda små vänner. Kanske är det dags att dra till med den så länge utlovade seriemördarlistan då?

Jag är inte beredd att kategorisera än, men jag kan avslöja två självskrivna medverkanden på vilken topplista som helst.

Ed Gein, kanske den mest populärkulturelle seriemördare som någonsin klätt sig i huden från ett uppgrävt kvinnolik. 288 00o träffar på google placerar denna föregångsgestalt långt över mycket mer mordiska individer som Andrei Chikatilo (44 800 träffar, med viss reservation för stavningen av hans namn) och John Wayne Gacy (202 000 träffar). Svärmorsdrömmen Ted Bundy rycker däremot om med 486 000 träffar, vilket jag kan tycka är lite tråkigt i sammanhanget. Gacy klädde i alla fall ut sig till clown och jobbade på det sättet på att bli en mardrömsfigur som kan komma att hemsöka barns drömmar långt framöver. Vad gjorde egentligen Bundy förutom att se ut som Will Ferell och lämna satanistiska baklängesbudskap i sin sista intervju? Fan…det där sista är ju en bedrift förstås. Ordningen är dock återställd, eftersom David Berkovitz haft ett snack med grannens hund och landar på ett förkrossande 870 000 träffar. (Att nummer tre i listan är marknadsföraren David Berkovitz får en ju att misstänka att det bara är frågan om vem som har vanligast namn… men allvarligt talat, vem väntar sig vetenskaplighet i vad som i princip är en glorifierad Googlefight?) Berkovitz har för övrigt enligt sin hemsida hittat Jesus i fängelset (tänk, alltid på sista stället man letar).

Men, jag tappar tråden här. Ed Gein, karln har varit förebild för inte mindre än tre filmskurkar (Norman Bates, Leatherface, Buffalo Bill… frågan någon vuxen om du inte känner igen namnen) han har dessutom inspirerat till världens bästa Slayer-låt ”Dead Skin Mask”. Hade han levt idag hade svartmetallare följt hans inredningsblogg slaviskt. ”Dagens Outfit” hade kunnat bli lite genant dock.

Kära bloggläsare: Idag har jag ansiktsmask från Bernice Worden, skinntopp med bröstvårtorna kvar och ett torkat kvinnokön. Låt oss se Kissie slå det.

Eddies modeblogg

Det ser fan ut som om någon skinnflått Robert Smith.

 

Dessutom har Ed Geins liv blivit musikal, är det någon som kan några svängiga låtar om John Ausonius som inte är skrivna av ett vitmakt-band? Nix serru, trodde inte det.

Men hur mycket Eddie än är posterboy nummer ett för de psykopatiskt lagda så dömdes han ju faktiskt bara för ett enda ynka mord.

Peter ”Vampyren från Düsseldorf” Kurten däremot, erkände glatt ett sjuttiotal mord när de väl grep honom och frågade förhoppningsfullt fängelsepsykiatern ifall han efter halshuggningen skulle vara vid medvetande länge nog för att höra sitt eget blod forsa från halsstumpen. Pizazz kallar vi sånt. Dessutom drack han blod innan det blev trend, förmodligen glittrade han i solljus.

Hade Peter Kurten levt idag hade han hängt på plattan och shoppat alla sina kläder på Blue Fox. Förmodligen hade han spelat i ett käckigt DSBM-band vid namn Sorgefall där han hade skrivit texter om alltings förgänglighet.

Direktlänk 4 kommentarer

Jag vill bara påpeka

november 8, 2010 at 2:41 e m (Mediakommentar) ()

Att jag minnsan inte är någon anonym näthatare. Mitt namn står där ovanför och om du har turen att bli hatad av mig så skall du fan ta dig en tankestund och fundera över vad som är fel i ditt liv, för något är det och jag gör dig en tjänst som talar om vad.

Du vet vem du är…

 

;P

Direktlänk Kommentera

Fan också…

oktober 22, 2010 at 2:53 e m (Uncategorized) ()

Man skulle haft en teppanyakihäll ändå…

Direktlänk 2 kommentarer

I mörkret kan ingen höra dig skrika

oktober 12, 2010 at 9:05 e m (Uncategorized) ()

Strömmen gick i Solna, typiskt nog inte i vårt gamla hus hundra meter bort. Men väl här där vi sitter nu. Vattenfall har inget nytt att rapportera utan felsöker bara. Min gissning är bristande underhåll, det är ju normen.

Fast det kan också bero på att jag försökte starta min kopia av Civilization V, det mest genant buggiga och krashbenägna spelet jag betalat för i mannaminne.

Tur att man har så mycket belysningsoberoende underhållning nuförtiden och till och med batteridrivet Internet.

Här får ni en bild på en ljuslykta som ser ut som en döskalle.

Direktlänk Kommentera

101010

oktober 10, 2010 at 8:38 f m (Högst privat) ()

Jag gifter mig idag.

Det är något jag inte talat om här på bloggen eftersom jag ju har som regel att inte prata om privata ting om jag kan undvika det. Ska jag vara ärlig har de flesta av mina vänner ingen aning heller, de får veta när jag ändrar civilstånd och efternamn på Facebook.

För läsarna innebär det inte särskilt mycket, här kommer jag fortsätta vara Harald Åberg och bloggen kommer fortsätta vara Aberg. Det gör det lättare att söka jobb i framtiden om tilltänkta arbetsgivare inte kan läsa vad jag tycker om saker och ting. Eller hur?

Jag säger läsarna som om ni vore fler än Googles Crawlbot och ett par förvirrade själar som ramlat hit sökandes efter någon grotesk pornografisk avart. Men uppenbarligen är jag öppnare med er än mina bästa vänner, så slicka i er av välviljan medan den serveras.

Direktlänk 2 kommentarer

Fritt val

september 25, 2010 at 8:45 f m (Politik) (, )

Va? Väntar sig den minsta av alla läsekretsar att jag skall kommentera valresultatet? Har ni kommit hit i hopp om att höra mig gorma och orera över piratpartiets sju procent, den borgerliga pyrrhussegern eller Jimmie med de döda ögonen?

Ledsen att göra er besvikna, andra gör bättre analys än jag.

Skumrask analyserar efterdyningarna på ett bra sätt, och passar på att ge sveriges mest konservative gubbe Johan Hakelius en välbehövlig känga.

Även Wierd Science är värt att ta en titt på, om inte anant så för att förstå varför det börjar bli dags att villkora Licenspengarna.

Vad kan jag säga i övrigt, tydligen är det folkets vilja att ett nödtorftigt tvättat och uppsnyggat rasistparti med rötter i en jävligt brun rörelse skall sitta i riksdagen. Det är helt i sin ordning. Man kan undra hur det gick så jävla fel, men allvarligt… demokratin funkar så. Vi kan inte utesluta Sverigedemokraterna post facto.

Så, hur går man vidare? Tja, det bästa vore om Moderaterna och Socialdemokraterna släppte masken för röstboskapen och slutade låtsas att de står för diametralt olika åsikter och istället jämkade ihop en majoritetsregering utan småpartierna. (Visserligen ser jag inget gott komma ur kombinationen Ask/Bodström… men det är ju redan kört i botten som det är.)

Visst, det skulle vara fyra förlorade år för bägge partiernas anhängare, inga nämnvärt sänkta skatter, ingen nämnvärt försämrad sjuk- och arbetslöshetsförsäkring men inte heller några drastiska återförstatliganden, höjda a-kassor eller höjda skatter… förutom alkohol och tobaksskatten (Tydligen har smugglingslobbyn äntligen fått gehör för sin sak och en återgång till nittiotalets svartmarknadsfest är på gång, gôtt… det var länge sedan tidningarna skrev om etanolförgiftning.)

Men det vore en total blockad av Sverigedemokraternas idéer.

Äh, skit samma. Civilization V är här, jag skall återgå till att styra Rom mot total facistisk diktatur.

Direktlänk 1 kommentar

« Previous page · Next page »