Det går inte att konkurera med oligopolet

juni 25, 2009 at 7:14 e m (fildelning, Mediakommentar, Politik)

Nu när svenskt rättsväsende tycks vara färdigt med att sätta upp riktlinjerna för hur man bäst ska hora ut rättsäkerheten till sina kompisar i diskussionsklubben är det dags att fundera över marknaden.

Hela den här charaden har ju ändå skett i den heliga marknadens namn, ni vet den där som skulle ge oss billigare taxiresor, lägre elpriser, bättre infrastruktur och som är vårt stora hopp till såväl välfungerande skola som sjukvård.

Marknaden hittar alltid rätt, för den styrs av den osynliga handen. Sak samma att alla marknader sedan Adam Smith fortfarande var en fräsch nytänkare alla har satsat på vinstmaximering snarare än samhällsnytta. Eller jag kanske tänker fel? Vinstmaximering kanske är samhällsnytta och alla som gnäller över att elbolagen dragit ner på underhållet och låter dammluckorna stå öppna när de borde fylla reservoarerna är samhällsfiender?

Om marknaden vore så bra som de säger, borde det funnits bra alternativ för att få DRM-fri, högkvalitativ musik och film att köpa globalt över Internet… kan man ju tycka… men ”Det går inte att konkurera med gratis” som det kända citatet lyder.

Så nu, när upphovsrättsindustrin får fri tillgång att bedriva sin SA-verksamhet för att skrämma oss konsumenter till lydnad? Då kommer marknaden att ta över och konkurrensen kommer att se till att vi som mot förmodan inte sitter i UniversalSonyWarners omskolnings- och arbetsläger kan få ett överflöd av prisvärda produkter?

Gissa igen.

Det finns ingen marknadsekonomi i skivbranchen, den är ett hårt styrt oligopol där prisfluktuationen mellan produkterna inte tillåts vara särskilt stor.

Den genomsnittliga nya CD-skiva kostar 149 kronor oavsett om den är utgiven av NBC-Universal eller Terra Firma Capital-ägda EMI.

Eller för den delen om den köps på CDON.se eller Bengans.se

Oligopolet är en anledning, men den andra anledningen är givetvis underhållningens unika natur. Om jag köper en Cykel fyller alla cyklar samma grundläggande funktion. Men om jag vill ha My Dying Brides senaste skiva ”For Lies I Sire” så är det bara My Dying Bride och Peaceville som kan stilla mitt begär. Det är väl i och för sig bara naturligt, men det vore bara löjligt att påstå att det är grunden för en fungerande marknadsekonomi.

CD-skivan har för övrigt, sedan den släpptes, bara genomlevt en egentlig prissäkning… detta trots ökade produktionsvolymer och minskade tillverkningskostnader (Något som för övrigt torde göra den unik bland konsumtionsvaror) … när den var tvungen att konkurera på allvar med gratis gick priset ner från cirka tvåhundra spänn till cirka hundrafemtio. Denna prissänkning ledde för övrigt till en ökad skivförsäljning. CDON växte från 12 miljoner i omsättning 1999 till en miljard 2008. Till och med försäljningen av den undermånliga produkt som kallas digitala downloads har enligt befintligt statistik ökat lavinartat de senaste åren.

Om skivbolagen mot alla odds lyckas, att med sin senaste terrorkampanj och sina generösa mutor till tjänstemän och politiker, ta död på fildelningen… vad är oddsen för att priserna på CD-skivor kommer att minska? Eller att bättre tjänster för nedladdning av digitalt material, utan regionala begränsningar, kommer att uppstå?

Oligopolet vill inte ha dig, det vill ha dina pengar.

Andra som skrivit om rättssäkerheten och upphovsrättsmaffian:
Opassande skriver ”Lagen lämnar utrymme för och inspirerar till olika sorters oetiskt beteende och vi medborgare kan bara, tillsammans med rättsinstanser kanske rent av(?), hjälplöst se på medans våra rättigheter körs över till fördel för ett penningstarkt särintresse.”

The Brand-Man skriver ”På sikt är det ändå lönlöst att försöka försvara sina egenintressen genom att lagstadga och begränsa ett öppet Internet. Kraften och tankemödan borde istället fokuseras på att hitta nya affärsmodeller som gynnar alla.”

Kulturbloggen tecknar en dystopisk samtid ”Jag skakar på huvudet och böjer det i sorg: nu börjar Reinfeldts jakt på ungdomsgenerationen och för att poliserna inte ska digna under bördan har nu bokförlag och musikförlag fått ja till att jaga också.”

Stefan Stenudd konstaterar att ”Framtiden har aldrig i historien kunnat kuvas, så det lär inte ske nu heller. Det är en lika dålig strategi av skivbolag och bokförlag som av rättsväsendet att stå och kämpa emot. Bolagen riskerar att gå i graven, rättvisan riskerar att bli perifer och överspelad.”

Mina Moderata Karameller förvånas över rättsamhällets prioriteringar ”Som moderat tycker jag dock att det är jäkligt konstigt att den personliga integriteten kommer i andra hand och skyfflas bort för alla, bara för att det finns några som sysslar med illegal fildelning.”

Mårten Schultz höjer dock ett varnande finger för allt för överdriven retorik. ”Ja, jävlar, så där bränner man sitt förtroendekapital snabbare än KLF bränner pengar. Nyanserat? Inte så väldigt.”  Jag kan se hans poäng, men det är inte som att någon har lyssnat på resonliga röster hittils i den här debatten.

För övrigt vill jag säga att jag tycker Lunarstorm-grundaren Rickard Eriksson sammanfattar problemet ypperligt på det sätt jag själv försökt förmedla gång på gång. I valet mellan tjuv och facist väljer jag alltid tjuv.